elinnellienoren.blogg.se

Precis i början när vi hade varit hos vetrinären var Safaris ben så illa att hon knappt fick röra sig. Hon skulle gå ensam i en så liten hage som möjligt. Det var hjärtskärande att se en så glad och spralig häst behöva stå stilla en så lång tid. Men sedan fick vi börja promenera korta streckor varje dag för att börja stärka upp musklerna. Detta var en ganska jobbig tid för Saffi hade verkligen ont i början och ville inte gå.
Men efter andra vetrinärbesöket fick vi klartecken för att promenera längre streckor en halvtimme om dagen. Det tyckte Saffi var lite roligare.

Tillslut skulle jag börja tömmköra eller longerar henne försiktigt. Nu fick hon till och med trava lite.

I början av hösten fick jag dessutom rida henne för första gången på ca tio månader, vilket var så härligt!

Så här har vi fortsatt hela hösten, vinter och våren, tills vi hamnade här. Jag var orolig för att hennes ben inte skulle hålla för att börja träna men hittills har allt gått bra. Nu efter tre träniingar går vi in i en lite lungare period för att inte stressa henne för mycket. Det kan leda till att skadan blir värre igen.